Efter utflykten med Amason är Gustav Ejstes tillbaka i Dungen, och där är allt som vanligt. Det vill säga alldeles ovanligt. För det är ju så lätt att dra till med utsvängda byxor och flower power och tro att Dungen bara är någon form av retro-tripp men det är ju inte det som är poängen. Dungen har, till skillnad från de flesta andra band som gottat ner sig i svunna tiders proggressiva rock, ett mål och en mening med allt de företar sig. Varenda psykedelisk pil som lämnar deras båge har en måltavla. Därför vajar Dungens flagga stolt medan resten av den neo-psykedeliska vågen gått hem och lagt sig.

Från att mer eller mindre ha varit Gustav Ejstes soloprojekt har Dungen mer och mer utvecklats till ett ”riktigt band”. Gitarristen Reine Fiske, bassisten Mattias Gustavsson och trummisen Johan Holmegård balanserar tryggt tillsammans med Gustav på den där tunna linjen mellan flum och fokus och kommer ner oskadda varje kväll.